I dag hanteras aska främst som en avfallsprodukt som varje år kostar stora summor att hantera och deponera. Mulalo Doyoyo, biträdande professor vid Georgia Techs School of Civil and Environmental Engineering, har tagit fram en metod där askan istället kan ersätta cement i tillverkningen av betong.

I processen som går under det patenterade namnet Cenocell blandas askan med organiska kemikalier. Därefter sker en badskumsliknande kemisk reaktion. Askblandningen som nu närmast liknar en grå bröddeg bakas sedan i en hundra grader varm ugn.

Cenocell har enligt Mulalo Doyoyo, flera fördelar. Askbetongen har bra isolerande förmåga och är eldtåligt, tål höga tryck och belastningar samtidigt som det väger lite. Genom att välja olika slags aska, kemikalier och härdningstid kan materialet få en lång rad olika egenskaper. Det kan användas som byggmaterial inom bygg- och anläggningsbranschen, som krockskydd inom transportindustrin samt värmeskydd inom rymd- och flygsektorn.

- Vi fokuserar väldigt mycket på byggbranschen. Om det här materialet används i en byggnadsstruktur kommer stora mängder energi kunna sparas på grund av de goda isoleringsegenskaperna, säger Mulalo Doyoyo i ett uttalande.

Hittills har Mulalo Doyoyo och hans forskarteam bara tagit fram mindre mängder av det askbaserade byggmaterialet. Forskarna samarbetar med en betongtillverkare i Georgia för att ta fram större volymer av Cenocell för att göra fler materialtester.

En preliminär uppskattning är att tillverkningskostnaderna för askbaserad betong kommer ligga på omkring 38 dollar per kubikmeter.

I USA är aska en stor restprodukt – bara i kolkraftverken bildas mer än 125 miljoner ton aska och flygaska. I Sverige bildas stora mängder aska exempelvis vid avfallsförbränning och i de biobränsleeldade kraftvärmeverken.

Källa

Träråvara av sämsta kvalitet kan få ett helt nytt användningsområde. En ny svensk uppfinning gör hela byggelement av, i första hand, dåligt granvirke.
- Det unika är ett byggelement helt i trä med ett kanalsystem med stillastående luft inuti. Det har väckt enormt intresse. Det ringer folk dagligen och gratulerar till en unik produkt, säger Mikael Östling, vd och grundare till företaget Isotimber.

Mikael Östling började redan som 21-åring i träbranschen i mitten på 90-talet. Först var det ett inredningssnickeri som gjorde avancerade trätrappor.

Idén till ett nytt miljövänligt och välisolerat byggmaterial har legat och grott i många år. Efter många tester har han kommit på hur han ska göra.

Hälften går bort
En planka går igenom en hyvel med sex kuttrar som både formar och gör många små spår i materialet. Runt 50 procent av materialet hyvlas och fräses bort. Det tar bort alla vridningar i plankan och kvar blir en mjuk träbit som limmas ihop i skikt för att skapa ett kanalsystem. Fyra skikt plywood limmas också in i konstruktionen.
- Vi ligger bara någon procent från stenull i isoleringsförmåga.

Anpassar sig
Varje bit blir en byggkloss so
m är 300 millimeter bred och 130 millimeter hög och 2 400 millimeter långa.
Isotimberstommen är öppen för diffusion och anpassar sig därför efter omkringliggande luftfuktighet.

- Med en isotimberstomme behövs ingen plast, inga reglar, ingen isolering och ingen vindpapp. Du kan dessutom punktera väggen var och hur du vill.

Monteras på plats
Byggklossarna produceras i en helt automatiserad process och fraktas sedan till byggplatsen för att limmas och skruvas ihop.
- Vi tar en råvara av sämsta kvalitet som är svårt att göra något vettigt av i dag. Enda nackdelen är att det går åt mycket råvara.

Men allt överblivet material går det att göra till exempel pellets av för uppvärmning. De färdiga väggarna går att klä med i princip vad som helst, både invändigt och utvändigt.
- Men har du ett lufttätt material utvändigt måste det vara en luftspalt mellan till exempel en tegelvägg och Isotimberelementet.

Bygg bort brandrisken
Invändigt ska det vara en gipsskiva för att väggen ska få rätt brandklassning. Mikael Östling rekommenderar att sätta gipsskivan dikt an den innersta plywoodskivan för bästa hållfasthet.
Under hösten ska ett första provhus av Isotimber byggas utanför Östersund.

Källa

Vacker men skört. Det är gemene mans bild av glas. Men materialet har potential att användas till bärande delar som balkar och pelare. Det menar glasforskningsinstitutet Glafo. Nu drar de igång projektet som ska sätta fokus på möjligheterna och forcera hindren.

- Det är väldigt vackert att bygga i glas, säger Florian Witt, projektledare och expert på glas i byggnader vid Glafo. Dessutom har materialet fördelen att det står emot fukt och vittring.

Till nackdelarna hör att materialet är sprött, och att det är idag dyrt att bygga i glas. Däremot har ett antal enskilda byggprojekt redan visat att det går att använda materialet till bärande delar i glas. Dit hör ett självbärande ljusinsläpp i glas på 3×25 meter på arkitektkontoret Millimeter i Stockholm. Med taket format som en Audi A2 fick lösningen år 2002 glaspriset för bästa svenska glasbyggnadsprojekt under året.

Men enstaka projekt i all ära – för att glas ska få ett genombrott som byggmaterial krävs en industriell tillverkningsprocess. Idag saknas dock standarder och tekniska lösningar.

- Det krävs någon form av standardisering, säger Florian Witt. Vi funderar också över hur sprödheten hos materialet ska bemästras. Kanske kan någon form av armering bli en lösning.

- Materialegenskaperna hos glas liknar ju i många avseenden oarmerad betong. Det öppnar för möjligheten att hitta liknande tekniska lösningar för att få en segare konstruktion, säger Florian Witt

I projektet ska Glafo också hitta lösningar på andra problem när det gäller att använda glas i byggnader.

- Det är till exempel svårt att foga samman glas och andra material. Därför ska vi bland annat studera olika lim och sammanfogningstekniker.

Målet med studien är att bana väg för svensk tillverkning av konkurrenskraftiga byggsystem med glaspelare och balkar.

Vilka skulle i så fall stå för tillverkningen?

- Det är företag som idag arbetar med glasbearbetning och glasförädling. Men de kommer att behöva hjälp och stöd av byggindustrin, säger Florian Witt.

Enligt Florian Witt har projektet hittills möts av stort intresse från industrin såväl som akademin.

- De workshops vi har haft visar att intresset är jättestort.

Källa

Miljöfabriken 2010 AB drivs av LBC Frakt och NCC Roads. På återvinningen i Bråtebäcken i Alster utanför Karlstad ska man kunna ta emot 30 000 ton varje år. Här ska företag, kommuner och privatpersoner kunna lämna asfalt, betongrester, jord- och schaktmassor, trä och stubbar. Och här ska kunderna sean kunna köpa återvunnet material till nya byggprojekt.
Det här är också ett sätt att stoppa de olaga tippar som finns.

- Den här satsningen gagnar Karlstad, våra åkare inom LBC Frakt och det gagnar miljön i allra högsta grad, säger Helene Rinstad, styrelseordf Miljöfabriken 2010 AB.

Den första Miljöfabriken öppnades i Malmö år 2000. Miljöfabriken drivs på uppdrag av Karlstads kommun, som strävar mot att bli “Den goda gröna staden”.

Källa

Allt behöver inte vara negativt med den globala finanskrisen. En pluspoäng är fallande materialpriser. Nu – i SCBs senaste mätning – börjar ett trendskifte synas.

Mellan september och oktober sjönk byggmaterialpriserna med 0,5 procent. Kostnaderna för dieselolja och lastbilstransporter föll med 8,6 respektive 2,6 procent.

Kostnadsläget för löner och maskiner var oförändrat samtidigt som byggherrekostnaderna (räntor, kreditiv, projektering) sjönk med drygt 3 procent och bakom detta döljer sig fallande räntekostnader med drygt 15 procent.

På årsbasis – oktober 2007 till oktober 2008 – sticker dock vissa varugrupper ut rätt dramatiskt. Priserna på armeringsjärn har ökat 44 procent på ett år och övriga stål- och järnprodukter med drygt 19 procent. Men inom den här typen av produkter där priserna sätts till stor del på världsmarknaden är också nedgången tydligast just nu. Den senaste månaden har priserna på armeringsstål rasat 7,2 procent och övriga järn- och stålprodukter med drygt 3 procent. Den sektor som tvärnitar just nu är som bekant bostäder och prisfallen just nu följer tågordningen i bostadsprojektens byggskeden. Om några månader när volymerna minskar för ”inkromet” lär priserna dala för gips, målning, golv, snickerier och installationer.

-Vi ser ett dramatiskt ras på priserna när det gäller betongstommar. Även armering och stål har gått ner kraftigt, däremot stretar fortfarande leverantörerna på fasadarbeten och installationer emot och håller sina prisnivåer, säger Patrik Arengård, Järntorget Bygg.

Järntorget är en mellanstor byggare i Stockholmsregionen – med en omsättning på drygt 430 Mkr och 100 anställda – och förutsättningarna just nu är rätt tuffa. Mer än hälften av omsättningen i dagsläget kommer från bostadsproduktion och merparten av den sker i egen regi. För tillfället är ett 100-tal lägenheter i produktion, men sedan är det stopp.
Järntorget startar inga nya egna projekt. Just nu ser man ett prisras på betongstommar och räknar med att inredningsleverantörerna inom kort kommer att följa efter.

-Allt stannade av väldigt fort på bostadsmarknaden. Snart kommer leverantörerna och står på knä för oss. Om ett halvår har vi nya desperata, prissänkande grupper som målare och köksleverantörer För ett år sedan var det tvärtom, säger Patrik Arengård.

Patrik Arengård menar att det till för bara någon månad sedan var ”ockervarning” på marknaden, åtminstone i Stockholm. Järntorgets lösning blev att söka sig till nya inköpsmarknader som Baltikum, Tyskland och Polen.

-Det har fungerat bra. Det har till och med varit lönsamt för oss att köpa och köra hit betongstommar från Tyskland. Men just nu ligger vi lågt. Vår konkurrensfördel med att importera från utlandet försvinner till stor del genom den fallande kronkursen, säger Patrik Arengård.
Även hos Veidekke Entreprenad noterar man ett trendskifte när det gäller prisbilden

-Det är ett ganska dramatiskt prisfall. När det gäller armeringsjärn så har priset rasat 10 procent, kanske mer, på ett par månader. Generellt är de flesta varuslag på väg ner. Det är köparens marknad, till skillnad från för ett år sedan, och frågan är om man ska utnyttja läget eller vänta. Det är inte helt givet, det finns en risk, säger Leif A Peterson, inköpschef på Veidekke Entreprenad.

Men han pekar också på att det finns produkter som går motströms. Veidekke upplever, åtminstone på Stockholmsmarknaden, att gipsskivor gått upp (4-6 procent) liksom stålprofiler (10-15 procent).
JM beskriver också förändringen som ”dramatisk” och när det gäller utvecklingen för armeringsjärn närmast som en berg-och-dalbana där priserna under våren steg med 80 procent, för att sedan rasa snabbt neråt. Utfallet för rullande tolv månader blir enligt JMs beräkningar en ökning på ungefär 20 procent.

-Det slår även igenom indirekt på våra inköp av exempelvis betongprefabprodukter, som nu sänker sina priser efter tidigare prishöjningar, Armeringsjärn är ”skrotbaserad”. De övriga stålprodukterna är mer kopplade till järnmalm och kokspriserna och följer priserna på världsmarknaden på ett annat sätt, säger JMs inköpschef Gunnar Josefson.

- EU har ögonen på Kina när det gäller stål. Det finns tecken på att Kina kan försöka dumpa stålpriserna. En annan råvara på världsmarknaden är sågade trävaror. Där steg priserna dramatiskt under 2007, men har sedan rasat och priserna stannat upp på lägre nivåer. Ryssland har sänkt exporttullarna på rundtimmer som kan påverka kommande priser på trävaror. För närvarande är det överskott på sågade trävaror i Sverige
JM räknar också med att fraktpriserna, där det tidigare varit kapacitetsbrist, är på fortsatt väg neråt.

-Vi har direktkontakt med åkerier och känslan är att priserna är på väg neråt. Vi förväntar oss även prissänkningar på flera större byggmaterialgrupper, men de stora oligopolen verkar ha svårt att inse hur marknaden ser ut i dagsläge. Det går för närvarande trögt att få dem att sänka priserna till rätt nivå. Men generellt sätt har den dyrare euron har inte påverkat priserna på importerat material med anledning de allmänna prissänkningarna, säger Gunnar Josefson.

Källa

– Förr användes bara svensk sten, och det fanns stort hantverkskunnande hos både stenleverantörer och montörer. Det saknas ofta i dag. Många nya, för oss främmande sten­sorter importeras och är okända ­material, säger Kurt Johansson, ordförande i Sveriges stenindustriförbund, ordförande i den europeiska stenindustrifederationen Euroroc och adjungerad professor vid institutionen för landskapsutveckling på SLU i Alnarp.

Natursten är ett variationsrikt, hållbart och miljövänligt bygg- och markmaterial.

Men det är inget entydigt begrepp. Det finns till exempel graniter som vittrar eller rostar. De bryts inte i Norden men kan förekomma som importerad sten. De kan vara stabila i neutral miljö, men rosta i sur miljö, och utomhusmiljön kan bli sur av till exempel luftföroreningar.

– Det är ofta gula och vita graniter som är problematiska. Skiffer är ett annat exempel, säger Kurt Johansson.

– Det finns många olika sorters skiffer med väldigt olika egenskaper. En portugisisk lerskiffer är till exempel så mjuk att man kan rispa den med nageln. Det kan man inte med Offerdalsskiffer.

– Kalksten har också mycket olika egenskaper. En maltesisk kalksten är porös, medan öländsk kalksten är hård. Och väljer man en natursten som kräver ett kemiskt ytskikt för att fungera har man valt fel sorts sten.

– Det betyder inte att all importerad sten är dålig. Men man måste veta vad man väljer, och välja rätt sten till rätt plats.

Det gäller också för arkitekterna att stå på sig och hävda sina kunskaper och krav vad gäller byggnadsmaterial.

– Hälften av alla föreskrivna naturstenskonstruktioner prutas ner vid inköpsförhandlingen av ekonomer som inte kan teknik utan bara ser till pengarna. Men man kan inte bara välja en billigare sten som ytligt sett ser nästan likadan ut. Det kan vara mycket stora kvalitetsskillnader som gör att den billigare stenfasaden eller ytan i längden blir mycket dyrare.

– Detsamma gäller upphandlingen av monteringen, och monteringen utgör minst hälften av det totala resultatet, säger Kurt Johansson.

Sandsten är sällan ett bra val för till exempel en fasad eftersom den är mycket svår att göra ren.

Kalksten på ytor utomhus där man använder tösalt är inte heller något bra val. Saltet kan få kalkstenen att vittra.

– Därför ska man inte heller använda medel som innehåller salt för rengöring av kalkstensgolv. Golvet förstörs, säger Kurt Johansson.

Och fasadplattor av den vackra ljusa italienska cararramarmorn har en tendens att böja sig kraftigt med tiden, mest på fasader mot söder och väster, där springor bildas och smuts samlas.

Den finländske arkitekten Alvar Aalto använde cararramarmor till fasaden på Finlandia­huset, Helsingfors konsert- och kongresscentrum som byggdes omkring 1970. Marmorn vred sig och smulades sönder och har därför bytts ut, ett jättejobb som inleddes 1990 och stod klart 1999. Men också de nya plattorna har börjat vrida sig.

Och frågan är hur länge Oslos vackra operahus, som invigdes våren 2008, får behålla sitt gnistrande vita tak av cararramarmor.

Kunskaperna om natursten måste bli bättre hos arkitekter och bygg- och anläggningsingenjörer, tycker Kurt Johansson. En sexton timmars grundutbildning vore en bra början, säger han.

- Sedan vore det förstås bra med möjligheter till fördjupning, kanske låta natursten bli ämne för ­examensarbeten och forskning. Men sexton timmar är bättre än ingenting.

Källa

- Det drabbar främst ungdomar och förstagångsköpare, säger Jeanette Gustafsdotter, vd för Mäklarsamfundet till Expressen.se.
Finansinspektionen kom i dag med sina nya ”allmänna råd” till bankerna. Det innebär att bankerna inte får erbjuda högre lån än 85 procent av bostadens pris om man ska använda bostaden som pant.
- Ett av skälen är att vi haft en oerhört stark utveckling i utlåningen under senare år, som fortsatt stiga genom krisen. Det finns också en risk att bankerna använder allt högre belåningsgrader som konkurrensmedel och vi vill undvika att hushåll hamnar i riskzonen, säger Martin Andersson, FI:s generaldirektör enligt TT.
Men de nya reglerna får skarp kritik av Mäklarsamfundet.

Unga drabbas främst

Reglerna drabbar främst ungdomar som köper sin första lägenhet. Att en etta kostar runt 1,5 miljoner kronor är inte ovanligt i Stockholm. Då behöver man alltså minst 225 000 kronor i insats.
- Har man inte mycket pengar eller rika föräldrar blir det svårt att köpa en lägenhet i storstäderna. Och där är det lättare att få sitt första jobb, säger Jeanette Gustafsdotter till Expressen.se.
Mäklarsamfundet förstår att Finansinspektionen vill se över bolånen. Men tycker att det är fel väg att gå.
- Jag tror inte att det kommer påverka priset. Men det lär göra bostadsmarknaden mindre rörlig, säger Gustafsdotter till.

Håller inte med

Fast finansinspektionen håller inte med om att ungdomar drabbas extra hårt av de nya reglerna
- Det är de som påverkas mest. Men det är också dem vi vill skydda. Och bostadsbristen i storstäder avhjälps inte av att belåningsgraderna stiger, säger FI:s chefsekonom Lars Frisell till TT.
De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober i år.

Källa

Avlyssnad konversation på fyrans buss på Vallhallavägen. Det sägs att få storstadsbor är så bostadsfixerade som stockholmarna. Alla – nästan – har järnkoll på priser och räntor, tvärsäkra åsikter om inredning och ständigt nya bostadsprojekt på gång. Åtminstone i tankarna.

Känner du dig bortkommen på en fest är det bara att slänga fram de förlösande orden – Och hur bor du då? – så är kvällen räddad. Frågan är om det inte är en bra raggningsreplik på dansgolvet också. Etsningar är definitivt ute, nu är det walk-in-closet och slipade betonggolv som gäller.

Det är ingen tillfällighet att inredningstidningar säljer som smör och att nätet är fullt av bloggare som berättar om sina senaste inrednings- och bostadsfynd.

Det är heller ingen tillfällighet att fastighetsmäklarnas säljkanal Hemnet har långt över en miljon unika besök per vecka – trots att bara två hundra tusen bostäder säljs per år. Många mäklare satsar stort på vackra inredningar och stajlade miljöer, med fotografier som inte står många inredningsmagasin efter.

Att titta på andras hem har blivit det nya stora folknöjet.

Därför utökar vi i dag DN Bostad med mer läsning om hem och bostäder. Vänd på tidningen så hittar du den nya avdelningen, som vi kallar Drömhem. Där bjuder vi på lite extra lyx och flärd – hem att drömma om, vackra saker att inspireras av. Håll till godo.

Källa

– Jag har svårt att tänka mig mitt kombinerade vardagsrum och kontor utan Ragna Berlins magnifika målning, säger han om konstverket bakom ryggen. Den har sådant sug och sådan kraft. Samtidigt är den meditativ. Jag kan sitta länge och utforska den.

Han slår sig gärna ned i Börge Morgensens 50-talsfåtöljer.
Annons:

– De passar bra här, rätt proportioner och fin färg på eken. Jag är förtjust i hantverk och de här är klassisk, dansk snickarkonst.

Bordet i jakaranda har okänt ursprung men Michael gissar på nordiskt, sent 60-tal. På väggen bakom bordet hänger en serie målningar av Lars Nilsson. Det hela kompletteras med en Ittalaskål, en 60-talslampa i svensk design och ett par reseminnen från Burma; ett svärdskaft och en tobaksburk. I hörnet ”ett objekt som jag ryckte åt mig vid kassorna på Ikea”.

– Varje miljö kräver sina föremål. Jag är övertygad om att det ger ett själsligt lugn att vara i en estetisk och harmonisk miljö men konsten får gärna utmana känsla och intellekt.

Samtidigt försöker han att inte fästa sig för mycket vid saker eftersom han ställer ut en del av dem på mässor, som Grand Antiques som startar i dag.

– Jag måste ha ett professionellt öga när jag köper och säljer. Till ärvda saker och konst har jag ett annat förhållningssätt. Då är det fråga om affektion och personliga känslor.

Hans håg står mest till det klassiska men han har också anpassat sig till ökad efterfrågan på 1900-talsdesign.

Michael har en bakgrund som byggnadsvårdare och har Facebookgruppen ”Rädda Stockholm” där man inte är nådig mot högresta skrytbyggen.

– Jag brinner för äldre bebyggelse och kulturmiljöer och är rädd om Stockholms särart och siluett.

Källa

– Ingen forskning stöder entydigt att mögel och fukt är enda orsaken till ökade alleriger och astma i befolkningen, säger Carl-Gustaf Bornehag, docent i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

På onsdagen håller riksdagen en utfrågning om sjuka hus och hälsa. Bland deltagarna finns den amerikanske läkaren Dorr G Dearborn som forskat om mögelexponering. Han har varnat för att mögel- och fuktskadade hus ligger bakom flera kroniska sjukdomar.
Annons:

– Svenska politiker bör vara försiktiga. Det är tydligt att riskgrupper som astmatiker, människor med dåligt immunförsvar som cancerpatienter är extra utsatta.

Men nu ifrågasätts kopplingen mellan mögel och fukt i bostäder och astma och allergi.

– Vi har varit övertygade om att det handlar om enbart mögel, men egentligen har vi ingen aning om hur starkt sambandet är. Det är inte sunt att bo i ett fuktskadat hus, men ökningen av sjukdomar kan inte enbart bero på sjuka hus, säger Carl-Gustaf Bornehag.

I studien “Bostad barn hälsa” hittade forskarna ingen given koppling mellan fukt, mögel och sjukdomarna.

– Vi var övertygade om att mögel var problemet, men i stället hittade vi hormonstörande ämen som ftalater eller flammskyddsmedel, säger Bornehag.

Just nu rekryteras 6.000 mammor och barn till den omfattande Selmastudien som görs vid Karlstads universitet.

– Vi har missat hur mammor, foster och spädbarn utsätts för kemikalier, säger Bornehag.

Källa